Kär karaktär

Jag tror många som skriver kan hålla med om att det är svårt att släppa taget om sina karaktärer. De känns som gamla vänner efter all tid man har spenderat tillsammans. Råmanus, omskrivningar, redigering och finlir. Och skulle man börja sakna dem är det bara att ta upp manuset och läsa.

Ibland händer det att jag stöter på något i vardagen, vad som helst, en bok, en rolig bild på nätet. Någonting bara, som får mig att tänka; den här skulle nog Erik vilja läsa, det här skulle Miriam ha garvat åt osv.

Häromdagen snubblade jag över den här bilden och den praktiskt taget skrek NOA! En självsäker T-shirt till en självsäker bonde 🙂 Även om just självsäkerheten hos Noa gick mig lite på nerverna när jag skrev manuset. Privat har jag svårt för den sortens män, men ibland lever karaktärerna sitt eget liv och då är det bara att hänga på. Dessutom vilar det ett självuppoffrande hjärta av guld innanför den självsäkra ytan och då är det svårt att låta bli att charmas.

noa

Annonser
Det här inlägget postades i Skrivande och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kär karaktär

  1. Annika skriver:

    Ja, det där känner jag igen 🙂 När jag pausar från mitt manus saknar jag karaktärerna väldigt mycket, vill gå in och peta lite i texten, se hur alla har det! Kul föresten att en av dina karaktärer heter Miriam, det gör en av mina också 🙂

    Liked by 1 person

  2. Christina S skriver:

    Så klockren för Noa 🙂 Nästan så du får skriva in en sådan T-shirt i manuset 🙂

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s